
Även om vi inte lider av en störning utan är fullt friska, så är våra liv ofta stressiga och ibland saknar vi också kunskap gällande barn och hur vi kan uppfostra dem. I min bok Trygg Hamn smyger jag inte direkt med informationen om min bristande kunskap som småbarnsförälder, utan berättar helt ärligt om den biten. Jag tillägnade mig dock kunskapen som verkade behövas, antecknade den och det blev en bok. De utvecklades också till väldigt nöjda och harmoniska barn, vilket jag kan se när jag nu tio år senare tittar i backspegeln. Min glädje över detta är förstås obeskrivlig.
Efter att ha läst Trygg Hamn, uttryckte sig en vän till mig, som också var småbarnsförälder vid tiden i fråga, så här: ”Det är ju inget speciellt man behöver göra för att hjälpa sina barn med självkänslan, det handlar om hur man är – ett sätt att vara”.
Där sa hon något viktigt. Det är därför narcissistiska och psykopatiska människor inte ska ha hand om barn. De kan inte sätta en annan människa i första rummet, de kan inte handla med någon annans bästa för ögonen. Att fostra sunda barn handlar om ett sätt att vara.
Barn blir inte alltid uppmärksammade på ett sätt som gör att de får uppleva en lycklig barndom och ungdom. Därmed går de också många gånger miste om att få uppleva sig själva som lyckliga vuxna. Om jag skulle tvingas välja ut ett enda ord som vi måste vara bekanta med när vi talar om uppväxt och föräldraskap, så skulle det ordet vara TILLIT. Utan tillit och därmed känslan av trygghet, kommer barnet att skadas. Var så säker.
