Om

Personlighetsstörningar

”Livet med en personlighetsstörd förälder kommer att sluta med barnens brist på självkänsla. Barnen lever inte, de bara inte dör. Men en del barn till personlighetsstörda föräldrar blir dödade innan de får uppleva sina tonår.”

Om du inte förstår vad som händer omkring dig kan ditt liv krossas fortare än du anar. Människor med personlighetsstörning som manipulerar, ljuger och agerar känslokallt tycks öka. Det är inte en värld vi vill att våra barn ska möta.

Jag har blivit utsatt i hela mitt liv. När min pappa med egen hand avslutade sitt liv, ett liv där han var fast i en narcissistisk personlighet, visste jag att jag behövde lära mig mer för att rädda mitt eget.

Vår enda chans för att kunna stoppa en utveckling där antalet personlighetsstörda individer ökar i samhället, är att ta en väldigt nära titt på problemen som påverkar människor att utvecklas på detta sätt.

Texter om mina böcker:

1. Pappas barndomsalbum…

… skulle jag ha, tyckte mamma.

Jag bläddrade i albumet och såg bilder från femtiotalet. Ett spädbarn, helt i händerna på vuxna. Ett år senare, ett naivt lekande barn, misshandlad, men ändå glatt lekande.

Ett antal sidor senare, vid en ålder på fjorton eller femton, hade något hänt. Pappa hade förvandlats till sin pappas ”stora, rediga och felfria pojke”. Jag såg det i bilderna. Han hade ”stelnat till” på något märkligt sätt.

Efter en barndom med misshandel hade han utvecklat en narcissistisk personlighet. Han hade fått stryk för saker han inte kunde hjälpa, ibland också för saker som han inte ens hade gjort. ”Inget skulle någonsin bli hans fel igen” – det ofta bakomliggande fenomenet till narcissism. Det narcissistiska och faktiskt elaka försvaret blev ett faktum, som med tiden skulle drabba oss alla.

Jag måste nu leva med mina inre bilder av min pappas barndom, vad som hände med honom och hur den person han hade kunnat bli, blev krossad. Jag måste också leva med mina inre bilder av hans sista timma i livet innan han avslutade sitt liv. Vidare måste jag försöka att förlåta många av människorna i hans barndomsalbum där i femtiotalet, som fanns runt honom som barn och som inte visste bättre. De visste inte framtiden. Men nu är jag här och många med mig för att berätta, påverka och förändra.

Min kära farmor fann vid ett tillfälle modet att gå till den lokala polisstationen. Ingen trodde henne. Min farfar var en väldigt vältalig och respekterad, skicklig yrkesman i bygden.

De här problemen pågår fortfarande. Internet svämmar över av berättelser, men människor blir inte trodda. Varför? Det är inte omöjligt att de har att göra med narcissistiska och/eller psykopatiska gärningsmän. Med olika metoder får de människor att tro på dem, tro att de är fantastiska och felfria eller åtminstone att de inte gjort något fel. I deras närhet far barn illa på 2020-talet liksom på 1950-talet.

Min pappa blev i sin tur inte någon bra pappa. Människor som upptäcker fenomenen Narcissism och Psykopati börjar ofta att hata, hata och åter hata. Inget konstigt med det. Men hatet leder till en minskning gällande konstruktiv handlingskraft. Endast när vi börjar förstå kommer vi att kunna göra något åt de komplexa problem som följer i spåren av Narcissism och Psykopati.

2. Barnen får en flytdyna, men behöver en räddningsflotte

Vi lever i ett enormt och aldrig stillande flöde av information så sannolikheten är stor att detta går dig förbi.  Men kanske, kanske är du en av dem som stannar upp och vill hjälpa till med att sprida ett viktigt budskap.

I början av 1980-talet upptäcktes personlighetsstörningar hos en liten pojke i Norge. Man såg skälen bakom att han var som han var, men lät honom stanna i sitt hem. Trettio år senare sköts sextionio + åtta personer till döds, de flesta ungdomar, en händelse som troligtvis ingen av oss har missat. Hundratals liv krossades till följd av detta.

Du tänker kanske att en massaker som denna är så ovanlig, så nu får mailet gå i tunnan ändå. Du har inte drabbats själv, har inte direkt med det att göra och tänker att detta faktiskt får vara någon annans problem, inte ditt.

Men varje dag som skolklockan ringer ut för dagen är det många barn som går hem till just en sådan miljö som ledde fram till denna händelse. Alla måste tänka att det nästa gång kan vara mitt barn, barnbarn eller annan när och kär som blir bedragen, misshandlad, våldtagen eller mördad. Plötsligt blir det ditt eget problem också, eller hur? Det är vårt allas problem. Det sker nämligen slumpmässigt hela tiden, även om det inte är sextionio +åtta personer på en och samma gång som slutar att andas eller blir krossade på annat sätt. Först när det händer i vår egen närhet och våra egna liv krossas så blir vi riktigt, riktigt arga och tänker att det hade varit bra om gärningsmannen eller gärningskvinnan en gång i tiden hade fått rätt uppmärksamhet och hjälp med att styra om sin utveckling.

Barnkonventionen blir äntligen lag i Sverige år 2020, men utan människors mod, kunskap och handlingskraft kommer dessa barn ändå att vara förlorade. Jag har bevittnat många brister i systemet kring dessa barn och många av barnen blir kvar i en destruktiv miljö. Varje instans säger att ”Nu har vi gjort vad vi kan”, väl medvetna om att problemen för barnen kommer att fortsätta. Ett efter ett faller de mellan stolarna. Risken för att de utvecklar en personlighetsstörning växer då för varje dag som går. De får av myndigheter och även av privatpersoner en flytdyna, men behöver en räddningsflotte. Vi kan inte ge dem en flytdyna mitt ute på stormande hav och sedan hålla tummarna eller låtsas att vi verkligen bryr oss.

Om vi för en sekund räknar kostnaderna för samhället som dessa skadade människor ställer till med, så kan dessa uppgå till 40 miljarder kronor om året, enligt Sveriges Radio. Det handlar om rättegångskostnader och andra juridiska kostnader, terapi, behandling gällande posttraumatisk stressyndrom, fysiska skador, sjukskrivningar, polisinsatser mm.

Alla människor med personlighetsstörningar drabbar inte så hårt och tydligt som Anders Behring Breivik gjorde, som dödade sextionio människor på Utoya 2011 och åtta till inne i Oslo samma dag, men de ödelägger ändå sina egna familjer psykologiskt och det fortsätter i generation efter generation, tills ett maskrosbarn dyker upp och försöker se klart på saken.

Den här boken säljes utan vinstintresse hos författaren då vinsten går till ett välgörenhetsprojekt som sprider kunskap om just personlighetsstörningar och hur de kan stoppas. Fler människor måste höja sig över rent egenintresse för att vi tillsammans ska kunna trygga framtiden. Det här är inte ytterligare en ”hata psykopater” bok. Den här boken har fokus på vad vi tillsammans kan göra åt det om vi blir många som besitter kunskap och medvetenhet.

Med vänliga hälsningar Eva Träff.

Lärare och fd psykologistudent med inriktning utvecklingspsykologi

Författare

Förälder

Maskrosbarn

Stöd mitt arbete genom att beställa boken, den kommer att sätta spår.

”Narcissism och psykopati. En bok om dem som aldrig blir lyckliga på riktigt – och deras barn”

3. Om farmor hade vetat…

att hennes älskade barn, hennes kära lilla pojke, skulle komma att lida en total brist på självkänsla,

att hennes pojke skulle misslyckas med yrkeskarriären,

Att hennes pojke skulle utvecklas till en mycket bristfällig make och pappa,

att hennes barn skulle avsluta sitt eget liv…

Det här är boken som både hon och farfar skulle ha läst för att undvika alltihop. Om jag kunde resa tillbaka i tiden för att lämna över den, så skulle jag. Om du behöver idéer på hur man kan uppfostra mentalt hälsosamma barn, missa den inte.